1721-82 German painter of Polish descent. She was taught by her father, the portrait painter Georg Lisiewski (1674-1751), and received further training from Antoine Pesne in Paris. She worked for Charles-Eugene, Count of W?rttemberg, in Stuttgart from 1761 to 1762, and for Charles Theodore Wittelsbach, Elector Palatine of the Rhine, in Mannheim from 1763 to 1764. In 1765 she returned, via Stuttgart and Hohenzollern-Hechingen, to Paris, where in 1767 she became a member of the Academie Royale. She met Denis Diderot and Philipp Hackert, both of whom she painted, and Charles-Nicolas Cochin , but, despite consistent support from Prince Galitsyn, she was unable to establish herself in Paris. In 1769 she returned to Berlin where she received commissions for mythological paintings (e.g. Diana and her Nymphs, 1771; Potsdam, Neues Pal.) from Frederick II, King of Prussia. She painted portraits of members of the Prussian court, and the Berlin bourgeoisie, and in 1773 was commissioned by Catherine II, Empress of Russia, to paint a portrait of the Prussian royal family.  Related Paintings of anna dorothea therbusch :. | Self-portrait with monocle | Portrait of Wilhelmine Encke | Grafin Lichtenau | Therbusch Nicolas de Pigage | Self-Portrait |
Related Artists:
Jacob de Gheyn II
Jacob de Gheyn II (also Jacques de Gheyn II) (c. 1565, Antwerp - March 29, 1629, The Hague) was a Dutch painter and engraver, whose work shows the transition from Northern Mannerism to Dutch realism over the course of his career.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Emile Van Marcke de Lummen
1827-1890 Emile van Marcke was born in S??vres - into a family of artists. His father was Jean-Baptiste (1797-1848), the eldest son of Charles van Marcke and a painter who specialized not only in landscape and animal paintings, but also works on porcelain.